X2p 33, f.d. SRJ 16
X2p 33 byggdes 1918 i en serie om tre för Djursholmsbanan, som trafikerade linjerna till Altorp (senare Näsbypark) och Eddavägen/Svalnäs (nedlagd 1976). Den var byggd med underrede i stål och korgstomme i ek, utvändigt klädd med teakpanel. Vagnen var invändigt försedd med pärlspont på väggarna och i taket samt ribbgolv, och passagerarna satt på träbänkar.
År 1941 byggdes vagnen om, pärlsponten spikades över med masonit och träbänkarna kläddes med tyg. Fyra år senare höjdes spänningen i banans kontaktledning, och vagnen fick då ett nytt elsystem. Vid denna ombyggnad sattes högspänningsskåpen i stockholmsändan av vagnen in. 1959 övertogs Roslagsbanan av SJ, och vagnen följde då med dit. Under 60-talet blev den målad grå invändigt och 1969 fick den nya rörsoffor från en skrotad, nyare vagn. 1972 tog SL över Roslagsbanan, och de använde vagnen i ytterligare 20 år, fram till 1992, då den ersattes av dagens blå tåg. När den togs ur trafik var den världens äldsta elektriska motorvagn i reguljär trafik.
Efter att vagnen togs ur trafik reviderades mekaniken i den av verkstaden i Mörby och vagnen har därefter restaurerats av Roslagsbanans Veterantågsförening. Bland annat har delar av ekstommen och merparten av teakpanelen bytts, och vagnen har fått de gamla tygisolerade kablarna ersatta med moderna plastisolerade. Vagnen har även fått ny takduk, och invändigt har pärlsponten i den ena kupén åter tagits fram och renoverats, i den andra har masoniten behållits för att kunna visa vagnens skick både före och efter 1941. Väggar och tak har återfått sin gamla färgsättning i gult och vitt och ny linoleummatta i rätt brun kulör har lagts på golvet. Slutligen har vagnen åter fått träbänkar, tagna från en annan gammal roslagsbanevagn.
Renoveringsarbetet är väl dokumenterat av en en av våra aktiva medlemmar och kan följas på srj16.blogspot.se
Foto, samtliga: Sören Levander.